Fall in love with words
Jag har velat fram och tillbaka i minst ett år nu. Jag har varit osäker, ifrågasatt mycket och tittat tillbaka. Jag har fäst mig vid vad som redan skett, vid det som är förbi och gjort, jag har inte förlåtit mig själv för de handlingar jag senare insett vart fel att ta, det är först nu jag inte ser de som ett misstag utan som handlingar. Misstag får inte göras, misstag är för "dumma" personer, misstag är för personer som inte har andra i sin närhet som varnar de - fick jag ständigt höra. Det är så lätt att vi trycker ner oss själva eftersom vi lever i sån miljö som ständigt trycker ner oss till små ungar men samtidigt förväntas vi att agera som en vuxen och mogen person, utan att gå över gränsen för de vuxna. Någon som känner igen sig i den miljön?
Reflekter är något som ger nytta, inte att älta och spela upp igen allt som man gjort. Släppa taget och gå vidare. Läsa böcker och kära ner sig i berättelsen, bryta sig loss ifrån musik och filmer som ger dig något helt annat intryck till ditt liv. Jag upplever att musik skapar mycket självdestruktion, filmer ger illusioner och alltför mycket tid på media får en att tro man saknar mer materiella ting som ska ge en lycka fastän det ger ingen långvarig lycka alls och inte heller fyller den i vad som du saknar.
I böcker finner man nya sätt att se på livet, nytt sätt att reflekter vid sorg, seperation eller vid tillfällen det bara inte går i enlighet med den bild man byggt upp. Böcker skapar nya perspektiv på livet. Rätt val av böcker självfallet.
Att falla för orden och skapa egna bilder än bilder filmer bestämt.
Finna nya sätt att se på livet, nya sätt att reflektera och skapa nya perspektiv kan man även göra med filmer. Rätt val av filmer självfallet.
PS. Däremot så minskar just läsning stress och sömnproblem samt håller hjärnan skarp.